Ja nu har verkligen det gråa tagit över och skickat solen någonstans till långtbortistan......men upp kommer man ändå iaf om man har en sessan hemma - för ingen & inget ska hindra att hon får sin mat.
Min lilla gammeltjej är det värsta matmonster som finns....nu råkar jag vara en sådan människa som är kännslig för folk ( och hundar) som glor ihärdigt - i morse slog jag upp mina blå bara för att se rakt in i sessans anklagade ögon, hon hade lagt sitt huvud precis bredvid mitt och glodde på mig tills jag behagade vakna ja ja vad ska man säga.
Ni som har whippet vet hur deras ögon kan se ut i sådana situationer haha - well well bara att hoppa upp ur sängen som en gasell...NOT och ge madam med följe deras frukost, Ja då var jag vaken men vad gör kungligheterna när maten är slut jo så här ↓↓↓
Finns bara en sak att göra då, ta kaffekoppen och joina dom i soffhörnet.
Lite tråkigare besked fick jag att våran fredags dejt med Pirgit och hennes hundar är framförflyttad pga förskylning, inget man kan rå över men det är trist nåja den är ju bara flyttad haha .
Jag hittade en liten bild som jag vill visa, den påminner om sessan när hon hade sina valpar i våras...kolla in ↓↓
ganska träffande på en valptik eller hur.
I går fick jag ett telefonsamtal som jag väntat på och man kan lätt säga att en sten föll från mitt hjärta....tänk vad småsaker kan leda till i fel sammanhang speciellt om någon bestämmer sig för att tolka det hel fel, då blir litet till stort aldelles i onödan men det är väl så vi människor är funtade antar jag.
På söndag är det fars dag då kommer ungarna hit så jag tänkte vara duktig och baka lite på lördag - det sker inte för ofta nu för tiden, lite synd för det är väldigt avkopplande att baka och laga mat...tycker iaf jag haha.
Det är som när man går på prommis med dogsen man rensar hjärnan på något vis eller man kan säga att man har tysta diskussioner med sig själv.Jag läste några rader i går som var ganska träffande "Jag har dialoger i mitt huvud som ingen annan får ta del av" det var en författare som uttryckte sig så - tänk om man hade den gåvan att skriva så mycket lättare det skulle vara att bli av med surret i hjärnan då.....nu låter det som jag är schizofren men det kan jag lova att så illa är det inte....men kanske är det så man börjar när man vill skriva inte vet jag man kan ju bara hoppas 
Jag avslutar mitt morgonbabbel med ett citat....igen som jag hittade när jag var ute cyberrymden i natt....tyckte att stämmer in på människor allmänt i dagens samhälle.
Ha en underbar grå novemberdag gott folk ♥
